Hur Sverige blev världsledande inom fondsparande


Fonder, som ett sparformat, är mer populära i Sverige än någon annanstans världen över. Åtta av tio svenskar sparar i fonder, och om obligatoriska premiepensionssparare ingår är vi alla fondsparare.

Här är några av milstolparna som gjorde Sverige till en nation av fondsparare.

De första svenska fonderna lanserades på 1950-talet
Två bröder, Ragnar och Gösta Åhlén, arvtagare till postorderföretaget, Åhlén & Holm och varuhuskedjan Tempo, lanserade Sveriges första fonder 1958. De hämtade sin inspiration från USA, där sparandet i medel växte kraftigt på 1940-talet. .

1968 uppgick den totala nettotillgångarna i Sverige till 136 miljoner kronor.

Fonderna är under statlig tillsyn på 1970-talet
Det fanns ingen statlig tillsyn av de första lanserade fonderna. En aktiefondkommission tillsattes 1963 och överlämnade sin rapport till parlamentet 1969. Kommissionen föreslog att stiftelserna som vid den tidpunkten erbjuder medel skulle ersättas av aktiebolag. Fondförvaltningsbolag skulle ansöka om licens för att bedriva fondfonder och vara under tillsyn av Finansinspektionen. Sveriges första fondlag antogs 1974. Den övergripande inställningen gentemot aktiefonder var positiv, då Svenska bank- och börsinspektionsnämnden skrev till regeringen 1960 enligt följande:

“… ansträngningar för att utöka aktieägarskapet, såsom att underlätta företagens finansiering, (är) värda uppmuntran.”
Skattesparande medel lanserades 1978
Skattebesparingar kan ha formen av att spara antingen på ett sparkonto eller i aktiesparande fonder. Skattebesparingsfonderna fick bara investera i svenska aktier. Varje krona som sparades var 20% avdragsgill mot inkomstskatt. Avkastningen var också under det år då den sparades och under de följande fem åren skattefri. 1980 höjdes skatteavdraget till 30%.

Mellan 1979 och 1982 ökade antalet sparare från 75 000 till 425 000.

”Allemansspar” offentliga sparprogram medför ett genombrott för fonder
Ett offentligt sparprogram kallat ”Allemansspar”, där fonderna var ett sparalternativ, introducerades 1984. ”Allemansfonder” -fonderna liknade mycket skattebesparingsfonderna, men inget avdrag mot inkomstskatt var tillåtet. Avkastningen var dock helt skattefri. Fondsparande blev en populär rörelse i Sverige.

År 1990 fanns det 1,7 miljoner ”Allemansfonder” -konton. Svenskarna hade chansen att investera på aktiemarknaden och fortsatte att göra det, även när skattesubventionerna eliminerades 1997.

Harmoniserade EU-regler möjliggör handel över gränserna
EU var angeläget om att främja gränsöverskridande handel med fonder och följaktligen harmoniserade regler inom Europa. De så kallade UCITS-reglerna (företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper) infördes i Sverige 1991.

På 1980-talet var de enda tillgängliga medlen i princip aktiefonder som fokuserade på den svenska marknaden, eftersom valutareglerna hindrade ägandet av utländska aktier. Valutaregleringar avskaffades emellertid gradvis, vilket möjliggjorde investeringar i andra länder och resulterade i efterföljande utveckling av fonder med många olika geografiska och sektoriella inriktningar.

Fondsbaserat pensionssparande blir populärt
När fondbaserat sparande infördes var det enda alternativet att spara direkt i fonder. Nya möjligheter att investera i fonder genom så kallade fondförsäkringar uppstod på 1990-talet och erbjuder sparar genom kapitalförsäkring eller pensionsförsäkring. Sparare kunde nu flytta sina pengar mellan olika fonder utan att ådra sig skatt på kapitalvinsten. Istället betalade de en årlig returskatt baserat på innehavets värde.

Individuellt pensionssparande, IPS, infördes 1994 och gav privatpersoner chansen att göra avdragsgilla investeringar för privat pensionssparande i fonder, aktier eller bankkonton, utan någon försäkringsbaserad komponent. Självrisken för IPS avskaffades 2016.

Premiepensionen blir en del av det offentliga pensionssystemet
Ett nytt svenskt offentligt pensionssystem godkändes 1994. En av de nya funktionerna som skulle införas skulle innebära att en komponent – 2,5% av lönen – gick till premiepensionen, där spararna fick möjlighet att investera sina pengar i fonder för sig själva. . De första premiepensionsvalen gjordes år 2000.

Alla svenskar med inkomst och som föddes sedan 1938 finansierades nu automatiskt.

Investeringssparekonton infördes
Investeringssparkontot (ISK) infördes 2012 som svar på parlamentets beslut att stimulera sparande i fonder och aktier. Det finns ingen skatt på kapitalvinster i ISK; istället betalar spararen en årlig standard skattesats. Fondsparare väljer numera huvudsakligen att spara medel via investeringssparekonton.